Svunna Stockholmsmiljöer VI - Spårvagnsförare

- 1880-tals människor -                                                                                                           2017-03-30

Spårvagnsförare anno 1880




Min 1800-tals miljö började kännas lite för tom & livlös utan människor...

 Uniform för spårvagnsförare år 1880.  Klicka för fullstora bilder.





Personal vid Stockholms Nya Spårvägsaktiebolag. 1880-tal. 
Utgick ifrån denna bild från Stockholms spårvägsmuseum. Har sedan funnit detaljbilder på sådant som knappar och mössband på nördsidor för tågentusiaster, då uniformer för vanlig tågpersonal var ganska snarlik dessa. 
Även tidens poliskonstaplar hade ungefär samma klädsel, fast med pickelhuva och sabel.
Med tanke på den flotta uniformen var nog spårvagnsförare (liksom lokförare) förr ett yrke med ganska hög status. Kanske jämförbart med en pilot eller astronaut idag? Spårvägarna måste på sin tid, innan bilismen, betraktats som ett enormt tekniskt framsteg.

  
1918 såg en konduktörsuniform för Stockholms spårvägar ut så här.  Bröstuppslaget har blivit smalare upptill och färre knappar. Materialet var mörkblått kläde. SS hade tidigare eget skrädderi och hattmakeri i kvarteret Spårvagnen i Vasastan, (bild från 1940-talet). I samma kvarteret låg från 1878 stall och hallar för Stockholms hästspårvagnar. Den mest kände spårvagnsföraren (m.m.) i Stockholm var väl rånmördaren Alfred Ander som 1910 kom att bli den siste att avrättas i Sverige. 
Fler bilder finns på Stockholms spårvägsmuseums hemsida.




(Samma som ovan fast med ljud).




Löskrage, skjortbröst och lösmanschetter var praktiska för att underlätta tvätt och hålla dem stärkta.
De kunde från år 1868 bestå av plastmaterialet Celluloid som uppfanns då. Det fanns även lågprisvarianter i papp (cardboard). 
Högt skurna byxor utan linning med sleif bak - som traditionellt skräddarsydda byxor sys ännu idag. 
Alla kläder är modellerade efter mönster och historiska förlagor.
  

Har använt Stefan Löfvén som förebild till denna modell. Se bild utan mustasch längre ner.





 




Skärmmössa/Kaskett

Skärmmössan är en vidareutveckling av kasketten som var en vanlig huvudbonad bland allmogen i början av 1800-talet. Under 1850-talet började den användas av militären och fick då den utformning som bestått fram tills idag.  När Adolf Erik Nordenskiöld år 1880 återkom med fartyget Vega efter sin seglats genom nordostpassagen, bar besättningen skärmmössor vilka sedan populärt kom att kallas Vegamössor Wikipedia










 Skor
Idag är det nog få människor som fått uppleva lyxen med en individuellt anpassad sko, men på 1800-talet tillverkades alla skor av skomakare och då oftast efter personliga mått. Den vanligaste och mest praktiska skotypen var antagligen snörkängan. Det förekom även knäppkängor som knäpptes med knappar. Herrkängorna hade högre klack än idag och var avsmalnande framtill. Klackhöjden var antagligen till för att den skulle hålla att slitas längre  (eller kanske för att kompensera för medelkroppslängden som var 13 cm. kortare än idag?). 

Vid slutet av 1800-talet började de första industrierna för massproduktion av skor att dyka upp. Örebro och Kumla var kända för sin skoproduktion. Som mest fanns det på 1930-talet 249 skofabriker i Sverige, vilka sysselsatte 11 000 arbetare. När importen senare släpptes fri tvingades de flesta av dem att stänga ner. Idag finns bara något fåtal tillverkare kvar, däribland Lundhags i Järpen Docksta skofabrik i Docksta Age skofabrik/Arbesko i Kumla och Kavat skofabrik i Kumla. 


Känga LP med sömmar och öljetter bakade med normal map.
Bra skor liksom bra kläder har blivit en bristvara idag och det spelar ingen roll idag om man går in i en finare herrekipering och handlar kläder. Det är oftast samma dynga som H&M, bara dyrare. 
Samma fabriker i Asien syr samma kläder för olika märken med lika dålig kvalitet i utförande som material. Detsamma gäller för skor. 
Mer intressant om skotillverkning här;  Shoe anathomy  Old leather shoe Skoobduktion Skomakaryrket genom tiderna Skoindustrimuseet i Kumla   Lista över skickliga skomakare i Sverige Handmade by Royal Appointment - John Lobb shoes = BBC-dokumentär på Youtube. Där får man bl.a. se hur speciella lästmakare tillverkar personliga träläster efter kundernas fötter. Konstruktionsmetoder - om olika sammansättningsmetoder. Limmade, randssydda, pliggade m.m. 
  


Wire




 Strumpor
Stickade strumpor blev vanliga först under 1700-talet, då stickningen började slå ut den mer tidskrävande nålbindningstekniken. Strumpor gjordes tidigare även av skinn och tyg. Inom det svenska försvaret användes fotlappar av ylletyg som komplement till strumpor ända in på 1980-talet.






 Knappar
Gammeldags plåtknapp 

 
Knappen är modellerad efter en gammal uniformsknapp för SJ.

 Hängseldetalj















Next page...

                                    
                                                        Del   I     - Inledning, Fastighet Hägerberget 1860 
                                                        Del  II    - Adolf Fredriks folkskola & församlingshus, Häst & vagn 
                                                        Del III    - Nyrenässanshus 1874 - exteriörer 
                                                        Del IV    - Nyrenässanshus 1874 - interiörer                         
                                                        Del V     - Hästspårvagn 1877                                
                                                        Del VI    - Spårvagnsförare 1880                      
                                                        Del VII   - August Strindberg                         
                                                        Del VIII  - Kamera 1887                      
                                                        Del IX    - Gaslykta 1853                         
                                                        Del X     - Kolbärare 1880-tal
                                   
                              
(back to main page)
August Strindberg                                          Spårvagnsförare






























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar