- 1880 tals miljö vid Stockholms ström - 2016-12-28
Hästspårvagn 1877
Håller för närvarande på att bygga upp en 1880-tals miljö (i 3D) runt Stockholms ström vilket är något enklare än Norrmalm, då bebyggelsen där ännu är ganska intakt... - Behöver inte ägna lika mycket tid att söka efter gamla fotografier och ritningar som tidigare, (och sedan försöka pussla ihop dessa efter tidsenliga kartor m.m.). Stockholmskällans stora arkiv av digitaliserade bilder är annars helt fenomenalt för detta.
Där går det att finna mer än 30 000 gamla bilder och dokument över det gamla Stockholm.
En liten del av Stockholms stads byggnadsritningar, före 1870, finns även de i digitaliserad form.
Det fysiska arkivet innehåller runt 2,5 miljoner ritningar, där de äldsta är från början av 1700-talet.
Så om någon skulle få för sig att återställa det rivna Norrmalm & Klarakvarteren (t.ex.) så vore det faktiskt fullt möjligt! Ritningsarkivet är numera även ett världsarv.
Där går det att finna mer än 30 000 gamla bilder och dokument över det gamla Stockholm.
En liten del av Stockholms stads byggnadsritningar, före 1870, finns även de i digitaliserad form.
Det fysiska arkivet innehåller runt 2,5 miljoner ritningar, där de äldsta är från början av 1700-talet.
Så om någon skulle få för sig att återställa det rivna Norrmalm & Klarakvarteren (t.ex.) så vore det faktiskt fullt möjligt! Ritningsarkivet är numera även ett världsarv.
Detta är, som jag skrev tidigare, främst ett övningsprojekt, men jag har väl tänkt att använda modellerna till någon form av animation så småningom... Klicka för fullstora bilder!
I Stockholm fanns det hästspårvagnar mellan åren 1877-1905. Vagnen ovan tillverkades av Atlas verkstäder i Vasastan och vägde 1,8 ton.
Det fanns plats för 12 sittande passagerare och 10 stående. Med en ungefärlig medelvikt på 70 kg. per person blir det 1,54 ton, vilket ger en totalvikt på 3,34 ton. Oftast drogs de av enbart en häst!
I Stockholm fanns det hästspårvagnar mellan åren 1877-1905. Vagnen ovan tillverkades av Atlas verkstäder i Vasastan och vägde 1,8 ton.
Det fanns plats för 12 sittande passagerare och 10 stående. Med en ungefärlig medelvikt på 70 kg. per person blir det 1,54 ton, vilket ger en totalvikt på 3,34 ton. Oftast drogs de av enbart en häst!
Samma som ovan med högre upplösning (1440 x 1080 px).
Wire render med normal
Texturkartor till modellen ovan. Originalkartorna är på 4096x4096 pixlar. Klicka för större bild.
Wire render (med normal)
Testbild i kvällsljus. Bakgrundsmiljön är här ännu inte helt färdig.
Spårvägssträckning på en modern karta.
På flera platser fanns det korta sidospår för möten.
På flera platser fanns det korta sidospår för möten.
(3413 x 1920 px).
PÅ G...
Strömsborg
Flygelbyggnad hörande till Schering Rosenhanes palats.
Även Vasabrons metalldelar tillverkades av Atlas verkstäder, = nuvarande Atlas-Copco.
Huggen gatsten blev tydligen inte vanlig som gatubeläggning förrän vid mitten av 1800-talet. Det var väl i samband med industrialiseringen och städernas tillväxt kan man tänka, då det behövdes jämna vägar för transporter. Innan dess var kullersten det vanliga.
Bra exempel på intakta kullerstensbelagda gator kan man bl.a. finna på Riddarholmen i Stockholm och i Gävle. Gamla stan i Gävle klarade sig undan både den stora stadsbranden 1869 och senare tiders rivningsvågor. I Östersund fick någon galen kommunpolitiker så sent som för bara några år sedan för sig att riva upp all gammal fin gat & kullersten på Stortorget för att ersätta den med ett kallt futuristiskt månlandskap helt utan känsla. Besökte Simrishamn för några år sedan. Där har man tvärsom nybelagt en stor del av stadens gator med sten.
Något jag inte tänkt särskilt mycket på tidigare är hur koppartak ändrar färg under åren. Ett nylagt tak har ungefär samma färg som en putsad kaffekittel, för att med tidens gång (på grund av ärg) övergå till en grågrön nyans. Förr kan man tänka sig att taken också hade en ganska hög grad av sotbeläggning på grund av all koleldning, (liksom husfasaderna man ser på gamla bilder). Tak av järnplåt tjärades (eller linoljades) med jämna mellanrum, så de var nog naturligt ganska svarta.
Man kan bedöma ett plåttaks ålder efter plåtarnas storlek och hur de är lagda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar