- Återskapade delar av Norrmalm runt 1880- 2016-03-28
 |
| Klicka för högre upplösning (2666x2000px). Alla bilder. -Sidan kan ta en stund att ladda. Stora filer!- |
Kvarteren Ångermanland och Sankta Anna;
- Adolf Fredriks folkskola
- Adolf Fredriks gamla församlingshus
- Häst och Vagn
Adolf Fredriks folkskola i kvarteret Sankta Anna togs i bruk år 1864 och revs 1957.
Arkitekt var en Carl Nestor Söderberg som även var verksam som konstruktör och intendent åt fångvårdsstyrelsen. Bland annat var han med och ritade cellfängelset på Långholmen...
1842 års folkskolestadga föreskrev en allmän skolplikt och att en folkskola skulle finnas i varje församling. Inom Adolf Fredriks församling hade då skolundervisning bedrivits även långt tidigare, helt sedan den bröt sig ur Klara församling och bildade en egen år 1675 (då S:Olofs). 1674 uppfördes St:Olofs kapell som var föregångare till det ståtliga Gustavianska palats som står där idag.
År 1707 togs det första egna skolhuset i bruk, och den byggnaden finns kvar ännu idag (Nr. 8 på kartan nedan). Den var faktiskt nära att rivas även den i samband med gaturegleringar 1925.
Kyrkskolan var främst avsedd för fattiga barn. Mer bemedlade hade ofta informatorer eller så gick de i "trivialskola" som tycks ha varit en mer avancerat utbildning. I församlingshuset intill fanns en skola för flickor (Nr. 7). Kyrkskolorna ersattes 1819 av en lägre "apolologiskola", en slags praktisk realskola.
Mer läsning på Adolf Fredriks församlings hemsida.
1842 års folkskolestadga föreskrev en allmän skolplikt och att en folkskola skulle finnas i varje församling. Inom Adolf Fredriks församling hade då skolundervisning bedrivits även långt tidigare, helt sedan den bröt sig ur Klara församling och bildade en egen år 1675 (då S:Olofs). 1674 uppfördes St:Olofs kapell som var föregångare till det ståtliga Gustavianska palats som står där idag.
År 1707 togs det första egna skolhuset i bruk, och den byggnaden finns kvar ännu idag (Nr. 8 på kartan nedan). Den var faktiskt nära att rivas även den i samband med gaturegleringar 1925.
Kyrkskolan var främst avsedd för fattiga barn. Mer bemedlade hade ofta informatorer eller så gick de i "trivialskola" som tycks ha varit en mer avancerat utbildning. I församlingshuset intill fanns en skola för flickor (Nr. 7). Kyrkskolorna ersattes 1819 av en lägre "apolologiskola", en slags praktisk realskola.
Mer läsning på Adolf Fredriks församlings hemsida.
Lite intressant skolfakta...
- Under 1300-talet inrättades katedralskolor i alla stift. Då var utbildningen främst ämnad för blivande präster och helt inriktad på religion.
- På 1400-talet uppstod borgarskolor där det undervisades i ämnen som läsning, skrivning, räkning, kristendom, samt latin. I Visby redan år 1225, vilket tycks vara den äldsta skolan bekräftad i källor.
- 1477 grundades Sveriges första universitet, Uppsala universitet.
- Med Gustaf Wasas reformation så förstatligades alla skolor. Protestantismen hade som mål att lära alla människor att läsa för att de själva skulle kunna studera katekesen, (vilket gick lite trögt i början).
- 1571 fick Sverige en kyrkoordning med skollag. Det var den första skolstadgan.
- 1618 uppdrogs åt församlingarnas klockare att undervisa barn från allmogen i de grundläggande kunskaperna. Dessa testades sedan med husförhör.
- 1649 utfärdar drottning Kristina en skolordning med uppdelning i tre slags läroanstalter: akademier,
gymnasier och trivialskolor.
- 1723 ålades det föräldrarna att lära sina barn att läsa. Underlåtelse kunde straffas med böter.
- Redan i mitten av 1700-talet kom de första förslagen om en obligatorisk och gemensam skola.
- 1842 kom så stadgan om en 4-årig undervisningsplikt. 1882 förlängs den till 6 år. 1936 -7 år. 1950 -8 år, och slutligen 1972 till dagens 9 år.
CGI är det Gymnastiska Centralinstitutet där gymnastikdirektörerna utbildades efter Lings koncept.
Enligt bildtext fick pojkar från Adolf Fredriks Folkskola agera övningsobjekt åt dessa. Lägg märke till klädseln! I Klara folkskola gick bl.a. August Strindberg. Lyckades räkna till 68! elever i klassen på bild. Svartvita bilder från Stockholmskällan
I slutet av 1850-talet startas Adolf Fredriks första "barnkrubba", (daghem).
Adolf Fredrik var 1887 först i landet med att starta arbetsstuga (i nr 6). Arbetsstugan var en slags praktisk skola, där "åt fattiga barn undervisades i för deras handfärdighet lämpligt handarbete (snickeri, skrädderi, skomakeri, korg-, matt- och vävnadsarbete m.m.), i ändamål att motverka sysslolöshet, fattigdom och tiggeri". Barnen erhöll efter arbetets slut en måltid.
Ursprungligen fick de även en liten penningförtjänst för hemarbete som medtogs från stugan. Arbetsstugorna organiserade även utsändande av feriebarn till bondfamiljer på landsorten.
Under 1940-talet förändrades verksamheten och utvecklades till det som idag kallas för fritidshem.
Lärarbristen vid åren efter skolreformen tycks ha varit mycket stor. År 1860 var klasser om 100 elever inget ovanligt i Stockholm. Fann uppgift om en lärarinna som ensam hade att undervisa 150 elever!
År 1897 fanns det 24 323 folkskoleelever inskrivna i staden fördelade på 638 lärare, vilket ger ett medeltal på 38 elever i varje klass. År 1885 kunde en lärarinna ha en årslön på 1100 kr. (enligt denna skrift från 1897) vilket enligt konsumentprisindex motsvarar en årslön på 71 452 kr. idag, eller 5954 kr/mån. (undervisningstiden var 35h./vecka). Som en jämförelse var den genomsnittliga timlönen för en industriarbetare (enligt denna tabell) 0,21 kr/h. vilket räknat över en 40-timmarsvecka ger en årslön på 546 kr. Enligt KPI idag 35 466 kr. eller 2955 kr/mån. En kvinnlig textilarbetare tjänade 0,11 kr/h. Blir enligt samma beräkning 286 kr/år. vilket idag motsvarar 18578 kr. eller 1548 kr. i månadslön.
Fler exempel i bilden ovan... (med reservation för eventuella tankefel).
För att kunna bedriva en bra undervisning var det viktigt att upprätthålla en god skoldisciplin.
Till detta fanns flera olika upptuktningsmetoder att tillgå som; - dumstrut, - ris, - rotting,
- "proban" (en slags påk) - skamstock m.m. För de riktigt vanartiga eleverna fanns även skolfängelset! (kanske en effektiv metod mot den tidens ADHD?). En olycklig elev vid Gävle Gymnasium blev till och med bränd på bål efter att ha smädat Gud. (Källa: Spöstraff och skam i skolan. av Arne Övrelid, sida 2).
1958 förbjöds skolagan i Sverige. Här finns ännu mer fördjupning i ämnet.
Det svenska utbildningssystemet utvecklades med tiden till att bli det bästa i världen, tills så en dag då allt slogs sönder under ledord som -avreglering -omorganisering och -privatisering. Att tillåta vinstuttag inom skolsystemet är idag Sverige ensamt om i världen. Tills nyligen förekom det även i Chile (infört av Pinochet). En utveckling som ligger långt till "höger om höger" enligt denna läsvärda artikel i SvD, skriven av ledamöter vid Kungliga vetenskapsakademin.
Om man studerar gamla Stockholmsbilder så tycks stadens fraktvagnar vanligen haft ganska små hjul.
Förmodligen underlättade detta för egenskaper som dragkraft (och svängradie?) vid framfart på stadens då betydligt smalare och mer kuperade gator.
Vid Stora Badstugatan 31 fanns ett "bondkvarter" där tillresta bönder kunde få logi medans de sålde hö och andra varor på Hötorget. Ända från Jämtland kom det bönder, "sörkörare", för att sälja sina varor.
Ett hörvärt avsnitt av släktband handlar om just detta. (bilder från Stockholms stadsmuseum).
Variationen mellan olika vagnstyper tycks ha varit ungefär densamma som hos dagens bilar....
Ännu på 50-talet använde sig kommunen av hästdrivna fordon. Freys hyrverk grundades 1896.
De var en tid Skandinaviens största åkeri med hyrvagnar i alla modejangrer. På Grev Turegatan (Sturegallerian) uppfördes ett femvåningar högt ”hästpalats” med för den tiden avancerade och väldiga hissar som gjorde det möjligt att flytta hästar och vagnar. Freys Hyrverk finns ännu kvar men hyr idag mest ut limousiner. Nu vill de nya arabiska ägarna "Abu Dhabi Government Investment Authority" riva den fastigheten och stora delar av Sturegallerian för att bygga någon form av skyskrapa.
Om man tittar på gamla kartor så bör en del av den bebyggelsen, förutom fin Jugend, vara från före 1885!
Till detta fanns flera olika upptuktningsmetoder att tillgå som; - dumstrut, - ris, - rotting,
- "proban" (en slags påk) - skamstock m.m. För de riktigt vanartiga eleverna fanns även skolfängelset! (kanske en effektiv metod mot den tidens ADHD?). En olycklig elev vid Gävle Gymnasium blev till och med bränd på bål efter att ha smädat Gud. (Källa: Spöstraff och skam i skolan. av Arne Övrelid, sida 2).
1958 förbjöds skolagan i Sverige. Här finns ännu mer fördjupning i ämnet.
Inom församlingen låg mellan åren 1633-1885 även det Stora (senare Allmänna) Barnhuset, (införlivad i församling från 1786, tidigare en egen). Inrättningen fungerade både som skola och arbetsfabrik (även barnfängelse). Under Gustav III:s regim fick mödrar rätt att skriva in "fött av okänd mor" i kyrkboken. Barnen placerades sedan på någon institution som denna. Detta var en åtgärd för att hindra ett omfattande barnamördande. Samme gode konung utfärdade senare, år 1785, en förordning om att barn inte borde växa upp på barnhem utan på sikt placeras ut i fosterhem.
Bild; Barnhuset med repslageri och trädgårdar i förgrunden och Adolf Fredriks kyrka t.h. om mitten.
 |
| Wirerender |
 |
| Detaljer |
 |
| Modellen gjord efter gamla foton då jag ej funnit någon ritning. |
..............................................................................................
Adolf Fredriks gamla församlingshus
Fann inget byggår för huvudbyggnaden, men väl för flyglarna. Arkitekten där var en Lorentz Kolmodin (1743-1826). I Gamla Stan finns ännu en del spår kvar efter hans gärning.
I början av 1800-talet var psalmtextförfattaren, och senare ärkebiskopen, Johan Olof Wallin kyrkoherde i församlingen. Han bör då ha bott i byggnaden ovan.
Lorentz Kolmodin var nog ganska säkert släkt med Israel Kolmodin, mannen bakom 1600-tals psalmen "Den blomstertid nu kommer", som just ovanstående J.O. Wallin bearbetade texten till såsom vi sjunger den än idag... Min personliga psalmfavorit av J.O. Wallin är nog "Var är den vän, som överallt jag söker".
Då särskilt i DENNA tolkning på Ångermanländska av Ulrika Bodén.
I början av 1800-talet var psalmtextförfattaren, och senare ärkebiskopen, Johan Olof Wallin kyrkoherde i församlingen. Han bör då ha bott i byggnaden ovan.
Lorentz Kolmodin var nog ganska säkert släkt med Israel Kolmodin, mannen bakom 1600-tals psalmen "Den blomstertid nu kommer", som just ovanstående J.O. Wallin bearbetade texten till såsom vi sjunger den än idag... Min personliga psalmfavorit av J.O. Wallin är nog "Var är den vän, som överallt jag söker".
Då särskilt i DENNA tolkning på Ångermanländska av Ulrika Bodén.
Försökte modellera trädet efter fotoförlaga, men fick inte till det riktigt som jag ville.
Huvudparten av befolkningen runt Adolf Fredriks kyrka bestod vid mitten av 1800-talet av fattiga människor. Församlingen bidrog till att lindra deras nöd. Bespisning ägde rum i församlingssalen och barn försågs med kläder. De fattiga och utslagna kallades vid tiden för "uslingar".
Intressant läsning om miljöerna runt Stora Badstugatan (Sveavägen).
Under stormaktstiden hade tiggeri förbjudits och fattigvården förstatligats.
1642 års tiggarförordning slog fast att ansvaret för de fattiga i första hand låg på de anhöriga, och i andra hand på den egna församlingen, som borde uppföra sjukstuga och fattigstuga för gamla och sjuka, och barnhus för de föräldralösa. 1686 års kyrkolag rekommenderade kyrkans församling att instifta fattighus eller fattigstugor, och 1734 blev rekommendationen tvingande.
Fattighusen bytte 1918 namn till ålderdomshem.
I 1918 års fattigvårdslag gavs alla rätt till underhåll och omvårdnad och 1935 infördes folkpension.
Från 1947 garanterades alla, oavsett inkomst, plats på ålderdomshem.
Med 1956 års socialhjälpslag blev den tidigare fattigvården en social, visserligen behovsprövad rättighet och i 1982 års socialtjänstlag inskärptes kommunens yttersta ansvar för den sociala servicen.
- Ett system som idag också, liksom skolan, tycks hålla på återgå till något som kanske motsvarar tiden före reformationen... (typ paleolitikum)
--------------------------------------------------------------------------------
Häst och vagn
Vagn modellerad efter ritning från 1880-talet.
Förmodligen underlättade detta för egenskaper som dragkraft (och svängradie?) vid framfart på stadens då betydligt smalare och mer kuperade gator.
Vid Stora Badstugatan 31 fanns ett "bondkvarter" där tillresta bönder kunde få logi medans de sålde hö och andra varor på Hötorget. Ända från Jämtland kom det bönder, "sörkörare", för att sälja sina varor.
Ett hörvärt avsnitt av släktband handlar om just detta. (bilder från Stockholms stadsmuseum).
Variationen mellan olika vagnstyper tycks ha varit ungefär densamma som hos dagens bilar....
De var en tid Skandinaviens största åkeri med hyrvagnar i alla modejangrer. På Grev Turegatan (Sturegallerian) uppfördes ett femvåningar högt ”hästpalats” med för den tiden avancerade och väldiga hissar som gjorde det möjligt att flytta hästar och vagnar. Freys Hyrverk finns ännu kvar men hyr idag mest ut limousiner. Nu vill de nya arabiska ägarna "Abu Dhabi Government Investment Authority" riva den fastigheten och stora delar av Sturegallerian för att bygga någon form av skyskrapa.
Om man tittar på gamla kartor så bör en del av den bebyggelsen, förutom fin Jugend, vara från före 1885!
Wirerender
Vagnstextur
Vagnschassit påminner till stora delar om moderna bilars.
Rörliga delar
Hade lite beslutsångest över om jag skulle göra en bryggeri eller latrinvagn.
Det fick till slut bli en bryggerivagn som, om man vill, går att kombinera med latrin.
På hackiga vägar av gat- och kullersten måste folk efter leverans ha fått spruta i sig ölet... Särskilt som vagnarna verkat sakna stötdämpare, utom i sätet. Finare vagnar hade dock stötdämpare vid hjulen.
Det fick till slut bli en bryggerivagn som, om man vill, går att kombinera med latrin.
På hackiga vägar av gat- och kullersten måste folk efter leverans ha fått spruta i sig ölet... Särskilt som vagnarna verkat sakna stötdämpare, utom i sätet. Finare vagnar hade dock stötdämpare vid hjulen.
Grönwalls bryggeri var ett ölbryggeri med adress Luntmakaregatan 14-18.
Produktionen upphörde där 1912. Namnet Grönwalls fanns dock kvar fram till 60-talet, fast då som produkter framställda av andra bryggerier. Gruppbild med dalkullor från 1906. Stockholmskällan.
Produktionen upphörde där 1912. Namnet Grönwalls fanns dock kvar fram till 60-talet, fast då som produkter framställda av andra bryggerier. Gruppbild med dalkullor från 1906. Stockholmskällan.
Orienteringskarta
Blå linje = Kammakaregatan. Rosa =Sveavägen. Kyrkan överst = Johannes (fanns ej 1875) och nedre Adolf Fredriks. Av de orangemarkerade byggnaderna finns enbart kyrkorna och nummer 8 kvar.
5.= Folkskola 6.= Komminister & klockarebostad 7.= Församlingshus 8.= Kyrkskola
Klicka för större bild (2110x1688). Större vy över området med Google Maps.
-------------------------------------------------------------------------------------
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar